Åh, åter en dag i trötthet . Det spelar ingen roll vad man gör. Ögonlocken bara åker igen ändå. Trots ljus, ljud och övriga störmoment. Hjärnan jobbar sakta. Andningen är jobbig. Man vill bara sova. Det är så tråkigt. Jag är så full i driv, vill göra saker men kroppen är trött. Finns ingenting som kan ändra på det. Det är bara att leva som en bebis känns det ibland, sova när jag är trött, äta när jag är hungrig och så vidare. Läsa är bara att glömma. Ögonlocken åker igen. Läsa som är min absoluta största passion. Jag älskar att läsa. Men vad vill kroppen och hjärnan, sova.
”Om du njuter av världen få en stund över, försök då att i någon mån den som hjälpa den som har det svårt och den som av en eller annan anledning inte kan hjälpa sig själv. Försök att inte vända dig bort från den vars yttre är besvärande, från de trasiga och sjuka. Försök att aldrig tänka på den som underlägsen dig själv och om du kan försök att inte tänka på dig själv som bättre än den mest ringa av tiggare. Du kommer att se likadan ut i din grav.”
Dalai Lama