Kampen fortsätter. Kriget mellan drivet/viljan och utmattningen. Orken klarar sällan hela vägen. Priset man betalar är smärta i kroppen och huvudvärk. Inte att förglömma huvudvärken. Kommer alltid, stadigt. Det behöver man inte fundera över. Men jag tappar aldrig modet. Inte heller hoppet och målet som jag ständigt ser framför mig. Drömmen lever trots motgångarna med den tillfälliga nedgången som är mitt mående. Det finns en andra sida, det finns en tid då jag kommer att bli bättre. Där brukar jag försöka att fokusera. Där bor jag. För jag ger inte upp. Mitt mål finns där. Min dröm om att bli författare. Jag vill skriva, min passion. Där kommer jag att bli frisk. Där kommer jag att trivas när jag får regera min egen tid.
”Var inte rädd för avståndet mellan dina drömmar och verkligheten. Om du kan drömma något, kan du också förverkliga din dröm”
Belva Davis F. 1932