Idag är jag visst trött. Vissa dagar har jag energi men andra dagar är man urlakad och trött. Som jag förstår det så är det de vanliga måendet idag. De flesta människor kan nog känna igen sig i det som jag beskriver. Jag hör talas om det överallt i samhället idag. Någonting händer med vår värld. Människorna, vi, invånarna som utgör denna värld går på knäna. Vi måste vakna upp och se att det som händer nu är inte friskt och inte alls rättvist emot oss. Det är en liten skara av elitmänniskor på toppen som mår jätte bra och har alla resurser att tillgå medans vi andra den absoluta majoriteten slavar för en skitlön kanske tio timmar om dagen. En lön som man nästan inte kan överleva på, framför allt inte spara för en trygg framtid. Det är så matematiskt uträknat att vi inte ska få någonting över för att vara tvungna att fortsätta dag efter dag med ett slit som inte egentligen gynnar oss. Utan att vi från början inskolats via barnuppfostran, skolsystem och media att vara tacksam. Tacksam för att få bo i ett hus med alldeles för höga hyror. Tacksam för att få vända på varenda krona för att få äta oss mätta under dagen. Tacksam för att vi hade råd att köpa det allra nödvändigaste artiklarna till barnen. Tacksam för att vi har en lite för dålig bil men … jag har ju ändå en bil… eller. Hur länge ska vi gå på detta. Vi måste börja kräva vår frihet. För vi är trötta. Moder jord är trött. Men jag är tacksam för att få betala världens högsta skatter men få lite tillbaka. Hallå vakna. Jag vill bli fri.
”Den sanna kärleken liknar cirkeln, och cirkeln har inget slut.”
– Ryskt ordspråk