Tack farmor….

Jag har känt idag att jag har haft ett behov av att tacka min farmor för att hon har stimulerat min läslust hela min uppväxt. Vid varje födelsedag fick jag en ny bok. En bokslukare som jag var när jag växte upp så läste jag alltid ut dem relativt snabbt. Jag har alltid sparat alla böcker. Och många har jag läst flera gånger. Jag har även döpt mitt äldsta barn, min dotter efter en karaktär i en bok. Gudarnas dotter. Jag är övertygad om att hon är det. Hon har alltid varit ett speciellt barn. Hon har haft ett djup och förmågor som man har känt sig ställd inför. Vid något tillfälle ska jag berätta mer om henne, vilken speciell person som hon är. Men idag vill jag ägna åt min farmor som jag tyvärr inte får ha här i denna världen längre. Även om jag upplever att man kan känna hennes närvaro ändå emellanåt. Jag har nog aldrig riktigt förstått när jag växte upp vilken glädje som alla dessa böcker skulle ge. Vilken utbildning det skulle ge. Idag skriver jag själv och drömmer om att kunna ge ut mina egna böcker. Drömmar finns för att uppnå dem, och min farmor lade grunden för min. Jag bara älskar böcker. En konstform. En konstnär. Ett vacker sätt att skapa glädje till andra människor.

“Utan kärlek befinner sig mänskligheten i en mycket svår situation. Utan kärlek kommer vi att möta överväldigande svårigheter i framtiden. Kärlek är det viktigaste i allt mänskligt liv.”

Dalai Lama