Falla…. och resa sig igen….

Som jag började veckan fortsätter jag. Texten som min goda vän skrev får mig att tänka på vad min smärtläkare sade till mig när jag fick min fibromyalgidiagnos. Han sade till mig att jag var ett typiskt maskrosbarn. Ett barn som reser sig ur kaos trots alla motsättningar att lyckas. Som en maskros som växer upp ur asfalten. Det var så som läkaren såg på mig menade han. Att jag rest mig ur den mest omöjliga situation och ändå lyckats bli en bra vuxen människa. Ja med sår, trasigt psyke och en hel del arbete framför mig. Men jag hade min envishet att tacka kanske…. Jag hade liksom bestämt mig att bli annorlunda, att vända trenden från det jag upplevt under min uppväxt och göra livet för mina barn bättre. Att se på livet annorlunda. Man äger inte sina barn, det är sina egna fria individer. Jag har valt att se det som ett privilegium att få lära känna dessa underbara människor som är mina barn. Jag har fått uppleva motgång och framgång med dem, sorg och glädje. Jag har upplevt den enorma oro som ett föräldraskap innebär, samt den glädje man känner tillsammans med dem när de når framgång.

 

Det tydligaste exemplet på att skadlig sinnesrörelse inte gagnar oss på något vis finner vi om vi studerar ilskan. När man blir arg upphör man helt att vara medmänniska, kärleksfull, generös, förlåtande, tolerant och tålmodig. Man berövar med andra ord sig själv de saker som lyckan består av.

/ Dalai Lama

 

15 svar på ”Falla…. och resa sig igen….”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *