Featherpen.morell

Jag sitter här för att försöka börja skriva. Det enda jag hör är mitt hjärta bulta i mina öron. Det låter som ett tåg som åker på en dålig järnväg…boom boom… boom boom… boom boom. Jag lyssnar efter rösten som brukar tala i mig. Min fantasi eller min vägledning. Men just nu hör jag bara hjärtats slag. Mitt hjärta känns sorgset men nyfiket på samma gång. Precis som att någonting håller på att ska hända. Någonting spännande som vi mänskligheten kan ha glädje av. Ungefär som det kändes när man var liten och skulle få presenter. Där man inte visste vad man skulle få men det kändes ändå jättespännande. Men sorgen som slår samtidigt är allting som händer i världen. Att man är så trött och slutkörd in i själen så att man inte orkar bry sig om hur andra har det för att man har så fullt upp med att hålla sitt eget huvud ovanför vattenytan. När det finns så mycket kärlek i världen, så mycket man skulle kunna göra för varandra om tid och ork fanns. Dessutom knäcker systemet en finansiellt. Hur ska man orka vara kärleksfull. Därav sorgen. Men nu är jag utrustad med ett otroligt driv i mig själv så jag lägger bara i en annan växel. Man måste göra det lilla man orkar eller kan för sin nästa. Även om det bara är jätte lite. Jag har själv varit sjuk i många år som jag försöker att ta mig ur. Kärlek är vägen det är jag helt övertygad om även om det bara är ett leende till någon du möter. Du kanske gör dennes dag. Om du kan stanna för att höra efter hur din granne mår. Om man kan skänka en brödlimpa till någon som har det sämre, även om man inte har så mycket själv. För den delen lär man inte glömma att man måste ta hand om sig själv först för ens ha resurser att hjälpa någon annan. Men förhoppningsvis kan en sådan sak ge ringar på vattnet och andra börjar att hjälpa till med det dom kan.

Är det någon mer än jag som känner förändringarnas vindar? Det känns i luften. I energin. Någonting positivt är på väg att hända. Folk vaknar upp till en annan sanning. Vi vaknar upp till att se att allting har varit så styrt och att vi har makten att vara fri. Man får ta sig en rejäl funderare över vad det är man har, vad man strävar efter och om det verkligen är det som kommer att göra en lycklig. Samhället är uppbyggt på konsumtion. Reklam och påtryckningar överallt. Måste jag ha allt det där materiella för att vara lycklig? Vad är jag skapt för? Vad är det jag vill vakna upp till varje morgon för att utföra som gör mig lycklig? Det finns en hemlighet begravd i det. Man måste stanna upp, lär känna dig själv och dina behov. Börja att skapa din verklighet efter det. Vad är det som får ditt hjärta att bulta? Vad gömmer sig längst bak i ditt hjärta? Kan du se det? Blunda, dra långsamma andetag, försök att kontakta ditt hjärta och se vad du ser där. Kanske kan du lära dig någonting nytt i dag. Något nytt om det allra viktigaste som finns, DU.

All kärlek till er kämpar där ute. Vi utgör denna kamp tillsammans. Vi lever i en värld, ett folk.

Ärligt jag är lycklig när jag känner mig trygg. Jag är lycklig när jag känner kärleken i mitt hjärta. Jag är lycklig när jag kan göra någon annans dag. Jag är lycklig när min inre värld är i harmoni med mina drömmar. Jag är lycklig när jag kan känna tacksamhet för det som jag har. Jag är lycklig när jag kan ge mig själv det erkännande som jag förtjänar. Jag är lycklig när jag kan se det suveräna i det lilla. Att känna doften av blommorna, se färgerna på höstträden, höra mina barn kalla mig mamma, att känna smärtan gå över, att känna hopp. Det finns mycket hopp för framtiden. Det viktiga här är att vi håller ihop. Vi måste hjälpa varandra fram…. hjälpa varandra i det lilla i vardagen. Vi lever i en svår tid i den yttre världen men den inre världen den du bär i ditt sinne, i ditt hjärta, den är fortfarande ljus. Du kan välja att fokusera på den yttre världen och se mörker och rädslor eller fokusera på den inre världen där du är fri, ohotad, kärleksfull, din egen healer, där du kan sprida kärlek till den yttre världen så att andra människor kan ta del av ditt ljus, din kärlek. Det är en gåva som vi alla föds med. Problemet som jag ser det är att vi är så indoktrinerade i en falsk sanning så att vi har slutat att söka oss själva. Vi har slutat att se vår egen suveränitet för den bär vi var och en. Vi har blivit uppfostrade in i en värld där vi tror att vi är beroende av den yttre världen för att våra liv ska fungera. Vi behöver politiker som sätter upp lagar, vi behöver doktorer som ska tala om för oss vad vi ska ta för mediciner, vi behöver skolan som ska tala om för oss hur vi röstar fram dessa politiker, skolan ska berätta för oss hur vår historia ser ut utan att vi ifrågasätter om det ens är sant. För vi har lärt oss att inte ifrågasätta. Vi har lärt oss att vi är ingenting utan den yttre världen som talar om för oss vad klockan är. Vilken tid du ska infinna dig på ett jobb som sliter ut dig för en lön som inte går att leva på medans de som sitter högst upp på pyramiden blir ofantligt rika. Så rika så att 95% av världen inte ens kan föreställa sig. Vi har blivit lärda att denna värld inte skulle fungera om vi inte faller in i mallen och gör vårt jobb. Att vissa måste få bli rika på alla andra människors bekostnad för att det alltid har varit så, de kommer med idéerna…är det verkligen så? Men jag tror inte på det. Jag har jobbat under många år för att hitta in i mig själv, i min trygghet, i min suveränitet… i meditationer, i tankekontroll, i övningar på att se kärlek i det som känns helt hopplöst, att bryta karma från min barndom… mina föräldrar. Jag har övat på att andas rätt. I alla fall när jag kommer ihåg det. Man får börja med små tankeövningar så kommer man snart in i det. Lev i nuet. Plocka medvetandet från huvudet ner i hjärtat. Öppna upp din intuition. Förstå att det mesta som finns är här för att göra ditt liv underbart. Det är endast en liten promille av allting som är negativt. Fokusera inte på det. Snälla följ med mig i det här.. Världen behöver er. Moder jord behöver er. Mänskligheten behöver er. Vi gör det tillsammans. Vi alla är ett. Vi alla är skapta ur samma källa. Kärlek och ljus till er alla..

När Tilde vaknar är det mitt i natten. Först förstår hon inte vad som har väckt henne men sedan hör hon ljudet. Först låter det som om någonting viner genom luften, någonting som är stort och tungt.. men sedan kommer smällen. Skriken som följer är öronbedövande. Hon smyger fram och kollar ut genom sitt fönster och utanför är det kaos. Hon förstår inte vad som händer men hon ser att människor, hennes grannar, dom hon har känt hela sitt liv fast det inte varit så länge ligger där ute, sårade. Det kommer gubbar, gubbar i stora hjälmar och skriker. De rycker tag i hennes grannar, hennes vänner. Den trygghet och kärlek som hon har fått lära sig av sina föräldrar är borta på ett ögonblick. Hon känner bara oro och rädsla. Vad händer? Varför gör de så hår? -Tilde bort från fönstret. Pappa kommer in och skriker. Han tar tag i min pyjamas och drar bort mig. -Men pappa vad händer. Varför är du så rädd? -Någonting otäckt har hänt och vi måste gömma oss, skydda oss själva.

På vägen ut på baksidan av dörren sitter hennes vän, en flicka i samma ålder som hon. Hennes huvud är nedborrat mellan knäna och hon gråter ljudligt. Bredvid henne sitter familjens hund. Han försöker puffa på henne med nosen som tröst. Jag tvärstannar och drar i pappas arm att göra lika. – Vi kan inte lämna dem här. – Nej, du har rätt säger pappa. Han ser verkligen bekymrad ut. – Var är dina föräldrar flicka. – De är döda, de slog dem. Nu är de borta. De sade åt mig att gömma mig med hunden och vi gjorde det. – Du får följa med oss. Men var tysta tjejer. För det är fienden utanför.

Tanke: I separation ligger världens största elände. I medkänsla ligger världens sanna styrka. //Buddha

Som rubriken antyder hör alla människor ihop, allt levande hör i hop, alla tankar som man har påverkar även alla andra, man har alltid ett val att göra gott eller göra ont. Eller varför inte vara helt passiv och bara titta på. Ibland kan det vara nödvändigt att vara åskådare, som det som nu händer i vår värld och här i Europa. Det gäller tänker jag att kunna vara objektiv, se allting från ett fågelperspektiv. Tro inte helt blint på allting som kommer från mainstream utan känn efter i era hjärtan hur ni tycker att det känns den information som kommer. Många gånger i historien har man som makthavare kört med rökridåer. Bli inte livrädda på en gång utan leta inåt, in i era hjärtan efter sanningen. Den finns där. Hjälp sedan din granne, visa dig solidarisk för dina medmänniskor så hjälper du även dig själv. Visa dem vägen så finner du även din egen väg. Om du känner att du inte riktigt passar in i denna världsbild som vi nu har här så är det nog så det är. Den känslan finns där för att dom människor som lever med oss på denna planet, de människor som själva ser sig som ljusarbetare, lika som jag gör.. är det. De finns här, vi finns här nu i denna svåra tid av uppstigning för att hjälpa moder Gaia, hjälpa kollektivet och hjälpa oss själva att skapa den nya världen.. Den värld där kärleken, respekten och friheten finns. Vi som har barn födda i denna tid, se dom som lärare… de är här för att visa oss vägen till vad som är en bättre värld. Ta er tid att lyssna på dem, låt dem berätta för er om sina visioner, vad som hade varit en bra dag för dem, vad de har för önskemål och vad vi kan göra för att uppnå just det.

Ta med er dessa tankar tills nästa gång vi hörs… se vad ni kan göra för att hjälpa till. Även de små sakerna gör stor skillnad. Som ett leende, en hjälpande hand, en god tanke eller varför inte se för ditt inre hur du sänder ljus av hopp och kärlek till de delar i världen nu där det är som mest oroligt för att ge en hjälpande hand. Tro mig det fungerar. Ju fler vi är som skickar kärlek och ljus, ju starkare blir effekten. Börja sänd ljus, för Gaia, för kollektivet och för er framtid.