Kategori: ibs

Publicerat

Jag var en liten flicka

”En liten blomma växer på ängen ibland hundratals andra blommor. Den är vackert skimrande och den utstrålar en sann god kärleksfull skönhet. Den sträcker sig i all sin prakt mot solen för att växa och synas. Dag ut och dag in står den på samma ställe. Blomman har under sitt liv fått upplevt både regn och rusk, mörker och ljus samt ibland lite av solens värme men det var länge sedan nu. Det lilla livet älskar solen och värdersätter dess ljus högt. För när den skiner ner på henne så får hon den kraft och energi som hon så väl behöver för att växa sig större och starkare. Tyvärr har vädret inte varit det bästa och blomman har nu länge levt i skugga. Hon börjar mer och mer förlora sin skönhet och sin styrka. Men trots detta finns hoppet och tilliten till morgondagen. Jag önskar, önskar ända nerifrån roten tänkte den lilla blomman att solen kommer att skina på mig i morgon så att jag kan få kraft och styrka att leva. Solen lyser med sin frånvaro  trots den intensiva önskan om värme och kärlekens närande ljus . Blomman blir mindre och mindre för var dag och en dag då inser hon varför solens strålar ej når ner till henne. I början av sin uppväxt så var hon precis lika stor som de andra blommorna. Men någon gång , hon hade glömt när nu, hade en tistel börjat växa bredvid henne. Tisteln tog större och större plats. Den skymde allt mer hennes kära sol som hon älskade så mycket. Men då blomman var en godhjärtat liten varelse så fann hon sig i det. För hon såg att tisteln var ju också en blomma, kanske rent av vackrare än henne. Förtjänade den solens strålar mer nu då den var större och faktiskt starkare än den lilla blomman.”

Den här texten skrev en väldigt god vän till mig en gång. Jag blev väldigt berörd av dess ord och dess innebörd. Den är väldigt beskrivande hur det kan vara för ett litet barn, som jag var, att växa upp i en familj där man varken känner sig älskad eller önskad. Tisteln talar för att det kommer in en ny person in i familjen som genast ställer om alla regler vilket kan vara förvillande för ett litet barn. Ett barn som helt utan förmåga att ta hand om sig själv eller försvara sig fastnar i ett system med myndigheter och vårdnadstvist. Ett barn som varje dag får ta emot elaka ord eller slag. Som varje dag för höra att hon är ful, att ingen kommer någonsin att älska henne, hon har inget värde, kränkningar som sätter djupa sår i själen. Sår som är så djupa att det alltid kommer att sitta ärr där i själen, just där.

Samtidigt kan texten vara beskrivande för någon annan som haft en annorlunda situation och orden berör lika mycket i alla fall. För mig handlar det om den lilla flickan som varje dag försökte bli sedd av sin far. Den far som var hennes största idol i livet, den som hon bestämt sig för att hon skulle gifta sig med när hon var stor. Samma far som svek, tog sig en ny familj. Visst levde jag där vid sidan om, just det vid sidan om. Jag bodde under samma tak men jag exciterade inte. Inte på riktigt.

Jag känner att jag kommer att jobba med denna text ur olika synvinklar hela veckan för den kan beskriva så väldigt mycket, för mig och jag hoppas även för andra. Min önskan är att nå ut till människor, berätta mina tankar och upplevelser som förhoppningsvis kontaktar mig via att skriva kommentarer i kommentarsfältet.

Publicerat

Att göra rätt val.

När drivkraften bakom våra handlingar är sund brukar våra handlingar automatiskt bidra till andras välbefinnande. Och då blir de också automatiskt etiska. Vi märker ju mer man lyckas med att förändra sitt hjärta och sitt sinne genom att odla de andliga egenskaperna, desto bättre blir man på att hantera motgångar och desto troligare är det att ens handlingar kommer att vara etiskt sunda. En andlig revolution innebär en etisk revolution.

/ Dalai Lama

 

Jag tycker att dessa ord är värda att begrunda ett tag. Själv har jag suttit här och funderat över dess betydelse. Jag anser att ju mer man smakar på orden, försöker att sätta dessa i ett sammanhang i sitt eget liv, desto mer betyder orden. Man kan plocka in dess mening var som helst och ändå finna dem helt rätt för mitt liv. Självklart är det så. Men varför då är det krig? Varför finns våldtäkter? Människor drunknar närde försöker att fly. Varför anser sig människan ha rätt att slå ihjäl någon annan för dess åsikt. Råder det inte åsiktsfrihet? Människans absoluta vapen, sin egen fria vilja. Vem har rätt att sätta sig över den? Ingen.

Jag drivs av en övertygelse. Det är att vi kan ändra oss. Vi kan börja sträcka ut en hand till varandra. Vi kan sluta värdera materiella saker högre än respekt. Vi kan sluta vara så stressade i samhället och istället andas, andas ända ner i magen. Vi kan lära oss att uppskatta moder jord och automatiskt göra bättre miljöval. Varför? För att vi bryr oss! Vi kan göra medvetna val i våra barns uppväxt. Så att de får med sig rätt värderingar ut i livet. Vi kan ju det….., varför gör vi då inte det. Varför?

 

Publicerat

En ”vanlig” dag med utmattning..

Hej alla vänner.

Vad betyder en vanlig dag med utmattning. Det är nog lika olika som det finns antal patienter. Men för mig betyder det total energilöshet. Man blir mer som förlamad i muskulaturen och i viljan. Man kan mana inne i huvudet medans kroppen inte svarar. Så allt man vill prestera tar väldigt långt tid.

 

I dag har jag haft hela huset fullt med barn. De är väldigt snälla vilket är tur för mig. 🙂 Mina flickor är så pass stora att man kan vara för sig själv ett tag och de håller ändå ställningarna. De berättar för mig när något är fel. Med glada barnenergier borde man bli upplyft men jag blir trött. Jag försöker så varje dag att finnas i nuet runt allt som händer i min familj och mitt tillfrisknande. I sådana stunder tycker jag att det är perfekt att lyssna på podd. Som jag gör nu. Jag lyssnar på ”Att skriva en bestseller eller en annan bok” med Caroline Eriksson och Ninni Schulman. Rekommenderas starkt. Jag tycker den är suveränt bra och matnyttig. Fem tummen upp på den. 🙂

 

Gudomliga helhet som sjunger för oss i tystnaden. Som undervisar oss genom varandra, vägled mina steg med styrka och visdom. Må jag se lärdomarna medans jag vandrar och hedra alltings syfte. Hjälp mig att vidröra med respekt och alltid tala från bakom ögonen. Låt mig iaktta , inte döma. Hjälp mig att inte orsaka någon skada och att lämna musik och skönhet efter mitt besök. När jag återvänder till evigheten, må cirkeln vara sluten och spiralen ha vidgats.

Ur ”Budskap från evigheten”

Publicerat

Idag kom det en bok.

När jag skulle somna i går kväll funderade jag på hur man skulle kunna få bort en tung energi som är i ett av barnens rum. Idag kom svaret…. i min brevlåda. Boken heter ”Strängar av energi” skriven av Denise Linn.

Jag slängde mig naturligtvis 🙂 direkt över den och började läsa. Det ser ut att finnas svaret på min fråga där och svaren på många fler. I boken förklarar författarinnan om hur energier hör ihop. Hur man gör för att lära känna negativa eller positiva energier och man bryter negativa trådar som kan göra dig sjuk eller låg på energi. Det kommer för mig att bli ett sant nöje att läsa denna bok.

 

Livet. Jag kämpar med att få ihop det dagligen. Det känner ni nog igen alla med småbarn, utmattning och att få egen tid. Min dröm är ju att skriva på heltid. Jag som jag redan har varit inne på hur bra jag trivs inne i mitt eget huvud så skulle författare vara mitt drömjobb. Tänk, kunna leva på sin fantasi. Men jag kämpar som alla andra människor. Jag försöker var ärlig mot mig själv, samla energi och jobba sakta men säkert mot ett mål.

Publicerat

Dimman ligger tät

I morse  när jag stod vid busshållplatsen och väntade med barnen för att de skulle till skolan låg dimman tät ner över hästhagen. Hösten är här. Jag drar jackan tätare omkring mig. Med vädret kommer också smärtor och trötthet. Stegen blir tunga och lusten tryter. Känner ni igen er? Men hoppet finns alltid där, glädjen finns alltid där. Varför? Hemligheten är att leva i nuet. Se det vackra i varje minut av dagen. Glöm att leva i framtiden eller i det förflutna utan låt er fyllas med gröna trädkronor, frustande hästar, barns skratt, vindens smekande hand, lukten av den fukt som ligger i luften…..

Att leva i framtiden i tanken skapar ångest, att leva i det förflutna skapar smärta. Stress skapar man genom att alltid i tanken ligga ett steg före vad kan angå ekonomi, karriär, finnas för familj, finnas för vänner, vi måste komma ihåg att människan är inte rustad för att hålla upp eller hålla igång allting. Vänner var snälla mot er själva. Ni är värdefulla.

Publicerat

Orions bälte

Orions bälte har betydelse. Där finns den starkast lysande stjärnan på himlen. Några kvällar i rad när jag har varit ut och rastat hundarna så har jag fastnat i att stå och kolla upp emot de tusentals glittrande stjärnor på himlen men det är just Orions bälte som mina ögon dras till. Jag vet att det har betydelse men för vad, för min utveckling? Det ska bli intressant att ta reda på varför just mitt hjärta drar sig emot Orions bälte. När man står där och studerar så ser man emellanåt ett litet svagt ljus som glimmar till alldeles intill. Även om man inte hela tiden ser den lilla extra glimmade ljuspricken som säkert är en stjärna så vet jag att den finns där.

För mig är det lika med tro. Det behöver inte betyda i religiös mening utan i livet i allmänhet. Även om jag inte ser så kan man känna. Även om jag inte kan bevisa så kan jag tro, lita på min instinkt. Om man lyssnar till sitt hjärta kan man ibland höra när det talar med en. Som en egen förskriven berättelse. En karta över ditt liv. Jag lever i den övertygelse om att alla är här för att göra något gott så varför har vi tappat fotfästet så enormt?  En sjukdom som finns men som man inte vet om. En mening med någonting men som du ännu inte hittat. En dold gåva som bara ger en glädje, ge inte upp fortsätt att leta. Det finns en hemlighet. Håll inte andan, kom i håg att andas. Människor idag håller andan, lever inte i nuet. Alltid en fot i framtiden och nya mål. Nuet då? Glöm inte det vackra i nuet.

Publicerat

Löven färgas röda….

Idag är en sådan dag, en vanlig höstdag i Sverige. Det är grått och det småduggar. Egentligen borde man vara glad efter den torka som Sverige upplevde i somras men jag är ingen fan av kallt ruggigt väder. Idag är en sådan dag som min fantasi värmer mina sinnen. Man måste ha ett fungerande ställe och fly till när man upplever dessa symtom som fibromyalgi skänker mig när hösten kryper på. Men jag är lyckligt lottad för jag har hittat ett sätt som får mig att drömma bort, att känna lättnad i vardagen trots smärta och trötthet. Jag har lyckan att ha en livlig fantasi. Den räddar mig många gånger och det är sådana gånger som skrivningen liksom finns där av sig själv. Skrivningen ger mig tillfredsställelse, den ger mig lycka.  En bra skrivdag ger en sådan eufori så att allting känns lätt. En sådan dag som gör att jag längtar tills i morgon för att jag är nyfiken på var min fantasi tänker ta mig då. Är det en sådan dag som som man tar små noteringar i alla de små skrivböcker jag bär runt på? Är det en sådan dag som man kanske kommer fram med en briljant ny idé? Det enda jag vet  är att min fantasi kommer att ta mig någonstans.

När man är av en vänlig natur och vill det bästa av livet så har man också friheten att välja sina ord. Människans fria vilja är det starkaste vapnet man kan äga. Varför inte göra det bästa av det och alltid finnas där i den goda andan. Vi måste alla hjälpas åt för att få styr på det här skeppet vi alla åker med på, vår planet. Vi sitter i samma båt, vi ror alla mot samma mål, en gemenskap.

 

Publicerat

Åter gryr dagen

God morgon.

Igår när barnen kommit från skolan åkte vi till Leos lekland för att de skulle få springa av sig. Det är alltid roligt att sitta där med sin kaffekopp och barnen kan roa sig själva. Samtidigt så jobbar min ”författarhjärna” genom att studera människor, relationer och lyssna efter citat eller andra små meningar som jag kan använda mig av i min beskrivning av karaktär eller om man får iden till en helt ny bok till och med. Ibland behövs det bara en kommentar som sätter sig och så börjar min hjärna att leva sitt eget liv. Jag har alltid varit ett sådant barn som trivs bäst i sitt huvud. När jag var liten kunde jag ofta sitta vid sidan om och bara studera de andra som lekte. Jag har alltid haft en rikt inre liv, något jag tror är viktigt om man ska kunna skriva på ett sådant sätt som tilltalar den som läser. Då när jag är i mina moments så är jag aldrig ensam. Det finns alltid någon omkring mig. Så verkliga blir karaktärerna. Man skapar en relation med dem. Som en låtsasvän fast på riktigt :-). Allting träder fram som en tydlig vision, som bilder med hårfärg, klädstil, ålder, intressen, personlighet mm. De har till och med egna röster. Med dessa karaktärer kan jag umgås med i dagar och känner mig aldrig någonsin ensam. I min värld är det alltid fred. Aldrig fula eller taskiga kommentarer. Man känner ödmjukhet och respekt. Visst är jag den som sitter där och iakttar, kanske i dagar men de finns alltid där. Dom som är mina vänner.

Om vi ska vara lite seriösa nu så är det så att jag älskar att skriva. Jag håller just nu på med lite projekt i mitt huvud som en dag ska bli verklighet. I min vardag i dag så är jag sjukskriven på grund av utmattning. Ni som har varit där vet att hjärnan inte alltid är på topp. Vill den överhuvudtaget arbeta med dig en dag så är det väldigt korta stunder innan man tappar allt. Jag kan bokstavligen somna sittande trots att vi har främmande eller att jag försöker göra något kreativt.  Hur som helst är jag en väldigt driven person och har svårt att acceptera att inte kunna styra själv, inte kunna bestämma över min dag utan det gör kroppen åt mig. Tycker den att det är dags då stänger den av. Det var den dagen det…….. Nya tag i morgon.

I en perfekt värd finns det ingen stress. I en perfekt värld går inte människor på knäna under den tyngd som samhället har idag. I en perfekt värld styr inte pengar eller makt. I en perfekt värld känner vi alla respekt inför varandra. I en perfekt värld finns inga ras eller könsskillnader. Det finns inga skillnader mellan något levande. Djur, natur och människan i harmoni….. i en perfekt värld.

 

Publicerat

Hej världen!

Här är jag, en ny bloggare. Jag är en kvinna på 44 år som har stora drömmar. Min familj är för mig mitt största stöd som stöttar mig troget i alla lägen. Med en hel del livserfarenhet med sig vilket kommer att tas upp i bloggen har jag en livshistoria som alla andra. Jag vill gärna höra era livshistorier. Jag är intresserad av att ha den kontakten med er, att ni lämnar kommentarer till mig och jag gör allt för att hinna svara och ge feedback till alla.

I och med att jag är en småbarnsförälder samt har tre barnbarn har jag beslutat att uppdatera denna blogg alla vardagar men kommer att ta ledigt under helgen. Som alla med småbarn känner igen får man lite go with the flow.

Mina största intressen som verkligen kommer att speglas i denna blogg är att skriva både blogg och jag håller även på med ett romanprojekt vilket ni är välkomna att följa med i. Jag är väldigt spirituell och andlighet intresserar mig helt och fullt. Jag är helt övertygad om att det finns högre energier än oss och att vi har hjälp av änglar och väsen.  Människors livshistoria får ni gärna dela av er till mig. Nära mänskliga ärliga berättelser. Den psykosociala miljön kommer jag att ta på största allvar och kommer inte att lägga energi på påhopp eller taskiga inlägg. Det kommer även att finnas en naturlig sekretess mellan mig och läsarna. Jag kommer lägga stor vikt i förtroende mellan mig och läsarna och hoppas att jag kan få det att framgå i bloggen att den respekten finns. Här inne ska man känna sig trygg med att kunna lämna ut sig för här inne finns det bara kärlek. Jag har även en del diagnoser som kommer att tas upp i och med att de är en så stor del av min vardag. Fibromyalgi, utmattningssymtom, ibs som exempel.

 

Välkomna alla kära och nya vänner. Jag ser fram emot att få lära känna er.

Publicerat

Här är jag….. en brusten ängel.

Växa, falla, gråta, brista, läka, resa sig och sedan leva.

Månen glimmar på den svarta himlen, det enda som lyser upp mörkret är månen och de många stjärnorna man ser när man ligger på rygg i den kalla snön. Tallarna står där som svarta skuggor. Ovan trädtopparna finns oändligheten. Hur förklarar du det barn.

Jag fryser inte, för min själ och mitt sinne har frusit i många år nu. Jag var tio år, funderar över om livet inte har mer att erbjuda. Då lyckades jag inte njuta av det vackra som naturen skapar varje dag. Jag ligger bara där med fruset sinne och en själlöshet som inte är värt människan. Livet har inte varit snäll. Flickan gråter, en liten flicka som aldrig fick chansen. En tröstlös flicka som blivit sviken om och om igen. Det finns ingen tro, det finns inget hopp. Den lilla flickan ser inte vad hon kan erbjuda mer för att kunna få en acceptans från vuxenvärlden och sin familj. En liten flicka som blivit en hackkyckling, en liten flicka som inte någon försvarar när hon är ensam och utlämnad för alla hårda ord och slag. Flickan som behöver titta på de vuxnas sexuella lekar. Vuxna som tror att barnen behöver lära sig för att de inte tar skada av det.

Klumpen i magen växer sig större för varje hårt ord. För varje kränkning som flickan utsätts för. Ändå förväntas hon att prestera för att familjen inte ska behöva skämmas, inte behöva få obekväma frågor. Flickan förväntas att uppföra sig artigt. Inte klaga.

De lilla flickan ligger där, med stjärnorna som vittne, önskar att bli uppslukad. Bedövad. Ingen skulle sakna henne. Så kändes det. Ingen i hela världen. Enda känsla hon skulle lämna efter sig var tacksamhet. Känslan av äntligen. En oönskad flicka som ingen ville ha. Men man måste visa utåt att man var en fin familj. Det finns ett sår i flickans själ. Ett väl gömt sår som blöder och varar. Sår som växer sig större för varje år. Ett osynligt sår. Ett sår som ingen ville kännas vid, inte heller flickan.