Titta i sin ryggsäck..

I dag har en tanke malt i mitt huvud. Hur bra är det egentligen att gå igenom det förgångna, det avslutade. Att hela tiden behöva uppleva jobbiga saker igen. Jag har själv lite svårt att tro på att det är en bra taktik. Det är som att riva på en sårskorpa, man river upp såret gång på gång. Det skapar ärr. Är det inte bättre då att låta det förgångna vara? Man kan inte ändra sin historia bara sin framtid. Ta lärdom av sina misstag och göra saker bättre. Eller de som har en jävlig uppväxt likt mig själv, det var inte ert fel. Ni kunde aldrig styra över situationen när ni var små, men ni kan välja att inte behandla andra lika. Den behandling som ni fick utstå, eller jag, var inte mitt fel, eller ert, det var de som valde att behandla er illa som bär skulden. Men vad hjälper det att riva upp såren gång på gång. Läker man då? Jag tror ju inte det, som jag sa likt en sårskorpa. Såret läker inte om man är där och pillar i det hela tiden. Om tankar skapar ångest, varför tvingas att gå igenom det gång på gång? Skapa vackra tankar istället. Fyll din själ med glädje och frid. Varför välja att lida för någonting som inte är ditt fel? Nej, jag sätter ner foten. Jag tänker inte göra det. Jag går vidare. Jag har lärt min läxa, vilket är att inte göra samma misstag. Jag har valt en annan väg. Jag vill göra någonting vacker av mitt liv. För den makten har jag. Det valet har jag. Det är mitt liv, mina tankar. Och jag väljer att tänka vackert.

“Låt inte andras beteende störa din inre frid.”

Dalai Lama